Känns som om jag har en liten känslosam kväll av nåt slag, helt för mig själv. Sitter bara här vid datorn, pratar med folk & lyssnar på lugna, sorgliga låtar. Men fina. Här kommer ännu en fin låt som sjungs av Molly Sandén, den svenska versionen av "Hallelujah".
Det finns en sång som säger allt
som värmer när det blåser kallt
som lockar dej att gråta eller jubla
den har nånting som griper tag
och leder dig från natt till dag
och plötsligt vill du sjunga hallelujah
Hallelujah, hallelujah, hallelujah, hallelujah
Den visar att vi hör ihop
som ett försiktigt glädjerop
förenar det oss i det bitterljuva
det liv vi måste klara av
och allt vi tog och allt vi gav
så vi kan våga ropa hallelujah
Hallelujah, hallelujah, hallelujah, hallelujah
Det är en sång om enkelhet
det lilla som vi alla vet
den talar till det vackra och det fula
den badar oss i månens sken
så skälvande men ändå ren
ett sprucket men ett vackert hallelujah
Hallelujah, hallelujah, hallelujah, hallelujah
Och alla drömmar vi har drömt
det vackra som vi nästan glömt
finns kvar och vi kan inte längre ljuga
du ropar och man hör din röst
du har ett ord som ger dig tröst
ett naket och ett enkelt hallelujah
Hallelujah, hallelujah, hallelujah, hallelujah
Så fin, så fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar