tisdag 8 februari 2011
Tankar
Min hjärna är som en enda karusell just nu. Jag tänker och tänker. På allt egentligen, livet i ren allmänhet. Om vänner, familj, kärlek. Men det som min hjärna inte kan sluta älta, är framtiden. Vad som händer sen, efter att skolan slutat och efter sommaren, då hösten nalkas. Vad händer då? Det är som om jag står helt stilla med fötterna fastlimmade i marken. Jag vill ta mig loss, men det går inte. Samtidigt ser jag alla andra, runt omkring mig, bara springa förbi. De följer sina drömmar. De gör precis vad de vill göra. Och här står jag, som ett jävla frågetecken och bara tittar på, och undrar vad livet har att erbjuda mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar